Den senaste tiden så har jag varit så himla trött, dels för att det har blivit sena kvällar och dels för att det varit så mycket sedan älskade mamma gick bort.

All stress med allt som skulle fixas, så som fixa iordning i lägenheten som mamma bodde i, boupptäckning och allt annat runt omkring som innebär stress... Nu är det 6 mnader sedan som älskade mamma lämnade oss, men det känns som om det vore igår och som grädden på moset så gick min älskade moster bort helt oväntat för bara 1,5 vecka sedan   

Det känns verkligen i både kropp o knopp (huvudet) att det är för mycket just nu sorgen efter mamma och moster, julen som närmar sig med stormsteg, stressen som kommer o går, jag sover dåligt mycket tankar som snurrar fram och tillbaka som en orkan i huvudet.

Det känns som om jag behöver en paus ifrån mig själv ett tag för att få landa och låta stressen rinna av, men tyvärr så är jag en sådan person som gärna stressar upp mig för saker och ting, jag vet gott o väl att jag inte behöver oroa mig för saker o ting, men jag kan liksom inte låta bli..

Och min hjärna går på högvarv och jag känner mig totalt utmattad och stressen i min kropp gör ju min värk ännu värre och jag går och spänner mig (omedvetet) så jag får mer värk i kroppen, värk på nya ställen och så är karusellen igång igen och tankarna går i 180 km/h i huvudet och jag går och funderar på varför jag får ont på nya ställen..

Önskar bara att mina tankar som snurrar omkring i mitt huvud bara kunde lugna ner sig och kroppen bara kunde slappna av och känna att läget är under kontroll, men de lär väll hända nån gång i mitt liv när karusellen lugnat ner sig   

I torsdags när jag var in på Bista så fick jag för mig att gå in på Skopunkten och kolla efter ett par nya vinterskor, hade turen att hitta ett par som var skitsnygga och dom passade mina fötter, o då ska ni veta att jag har väldans problem att hitta skor just för att jag så lätt ont i fötterna...

Jag gick runt i butiken i kanske 10-15 minuter med skorna på och tyckte att dom satt bra och sulan var lagom mjuk mm.

När jag kom hem så fortsatte jag o gå i skorna inne för att verkligen vara säker innan jag gick med dom ute...

Nu har jag gått men skorna ute 3ggr och nu får jag jättont i tårna av skorna    

Hoppas ju på att det ska bli bättre när jag gått in skorna lite, men är väldigt tveksam tyvärr.

När jag hade sådan tur att det till och med var rea på dom (Black friday), Är ju i så stort behov av nya vinterskor just för att dom som jag köpte på wish för kanske 1år sedan är ju så förbaskat hala, det är som att gå på is med dom bara det är lite underkylt på backen.

Men annars så rullar dagarna på i full fart, man hinner ju knapt blinka förrens det är måndag typ.. Och nu så närmar vi oss slutet av tränings terminen på Korpen, tror det bara är 2 gånger kvar, och så ska man börja tänka på alla julklappar som ska köpas mm.

Iår kommer denna jul inte bli som vanligt eftersom älskade lilla mamma inte kommer att vara med fysiskt, men det kommer nog att bli bra ändå, vi har inte bestämt än riktigt hur vi ska göra, om det bli jul hemma hos mig här i norrland eller om det ska bli nyår här uppe.

Men en sak är säkert att Kalle Anka och hans vänner ska vi se tillsammans på julafton   

Åhh vad jag saknar mina små älskade busiga syskonbarn Jennifer, Stephanie och Sebastian   

Det här är en bild på mig och Stephanie i somras (har frågat både Stephanie och hennes mamma om det var okey att dela den här bilden)

Här är Stephanies busiga lillebror Sebastian

(Har frågat hans mamma om det var okey att dela den här bilden)

Här är min busiga brorsdotter Jennifer  

(Har frågat både jennifer och hennes pappa om det var okey att dela den här bilden)

Hej mina trogna kära läsare, jag vet att jag är jättedålig på att uppdatera bloggen nu, men jag har inte mått speciellt bra den senaste tiden.

Jag saknar mamma så otroligt mycket, bara det här att jag inte kan ringa henne och surra om allt mellan himmel och jord.

Men idag kära mamma fick du din sista vilja igenom, att få spridas med vinden och vara överallt och ingen stans precis som när du var vid liv   

Du har det säkert bra i din himmel tillsammans med mormor, morfar, din ena bror, våra syskon som inte fick en chans i livet pga att moder natur hade andra planer för dom   

Och så har du ju min kära svärmor också att surra en massa skit, dricka kaffe och spela Skip-Bo med   

Annars här på jorden så rullat livet på i full fart som vanligt, förut så startade jag en film för jag tänkte se den och sen ta en dusch och sen hjälpa min syster med en grej.

Det hela sluta med att John Blund kom och knacka på utan förvarning så när min film var slut då vaknade lilla jag, så då var det bara att stänga av den och göra sig redo för en dusch.

Så nu är allt detta gjort, filmen får jag nog se imorgon när jag kommer hem, för om en stund så ska jag gå över tll gubben min och se en annan film (vet ej vad än så länge), o så blir det lite mys i soffan innan det är dags för John Blund att komma på besök en andra gång, men denna gång ge mig sömnpulver så det räcker hela natten   

I helgen sen är det typ fullt upp, på lördag morgon så ska jag gå på Zumba och på kvällen sen så ska jag till Västanåfallet med min kontaktperson, Söndag sen så är det dags för våran grupp att jobba på Korpens Gå Bingo.

Så när måndag väl kommer så lär jag nog vara ganska trötter om jag känner mig rätt.

Ha de gött mina kära läsare så hörs vi nån gång framöver, uppdaterar igen när jag känner att min ork och energi räcker till.

Hoppas ni har överseende med detta   

Hallå mina kära läsare, jag har inte glömt bort er utan bara haft lite mycket att göra och så har jag inte haft någon ork eller lust att uppdatera bloggen.

Jag har jobbat nu i ca 3 veckor snart och det är skönt att vara tillbaka på jobbet, även om jag har ett stort tomrum efter min älskade mamma   

På fredag så ska jag åka neröver igen till syster yster och mina kära småbröder, ska vara där i lite mer än en vecka.

Ska fira min älskade systerdotter som fyllt 7år (Vart nu alla dessa år tagit vägen   ), hon är en stor tjej nu och har börjat första klass.

Jag kan fortfarande inte förstå att min lilla tjej har börjat första klass. Många som har sysonbarn, vänner med barn eller egna förstår hur jag känner fniss

Det är nog ingen som missat denna värme, eller som det varit nu i ett par dagar, varmt fuktigt o man känner sig kladdig av svett hela tiden, det spelar ingen roll om du nyss har duschat eller inte, man känner sig fräsch i ca 10 minuter sen är man lika fuktig o kladdig igen... Bläää säger jag.

Nog för att jag önskar att det kunde regna och jag klagar väl inte allt för mycket på vädret för jag tycker att det är skönt med sol o värme, MEN det är en nackdel också, för vi behöver lite blandat väder, dels för naturen och dels för en annan också som behöver lite omväxling.

Så vad har lilla jag för planer för denna dag då?

Jo jag ska med min bästa kompis o hennes kille ikväll o gå på RIX FM festivalen inne i Sundsvall, det blir min första gång som jag går på den, förut så har det antingen varit så att jag inte varit sugen o gå eller så har jag helt enkelt inte varit hemma då.

Usch , fy o blää nu är det inte mer än denna vecka kvar på semestern och det är dags att återgå till vardagen, känner mig såååå peppad att börja jobba igen med andra ord inte alls.

Jag trivs jättebra med mitt jobb med känner att denna semester har inte varit mycket av semester dels för att älskade mamma gick bort och dels för att vi (mest min storebror, lillasyster och pappa) har röjt ur mammas lägenhet, och lyckats flytta in min syster där, och sen allt som måste fixas runt omkring när en person har dött.

Lite önskar jag att man kunde skruva tillbaka tiden tills då mamma började känna sig dålig och började få smått ont i magen, att man kunde säga till både henne och läkarna att hon är mer sjuk än vad ni tror hon har fått en ovälkommen kompis (cancer) i kroppen och gör något åt det medans hon fortfarande är så pass frisk och stark.

Jag vet att jag är långt ifrån ensam som tänker i dessa banor när den nära anhörig, vän eller någon annan man känner blir sjuk eller lämnar oss alldeles för tidigt.

För en vecka sen när jag uppdaterade bloggen så skrev jag att det var lite si o så med min älskade mamma.

Nu kan jag meddela att min älskade mamma har somnat in, hon lämnade ett stort tomrum i många av oss, vänner, familj, släkten, arbetskamrater, Ja alla som kände min kära mamma     

Jag önskar att hon fått en chans att få fajtas mot den jäveln, med hjälp av cellgifter eller varför inte bromsmedicin.

Allt har gått så fort i denna hemska sjukdom, från det hon började få problem med magen tills det att hon somnade in har gått på ca 7 månader.

Nu slipper hon ta en massa piller som hon egentligen inte ville ha, hon slipper ha ont, nu hon dansar runt bland molnen tillsammans med övrig släkt som lämnat jordelivet.

Och så tror jag att hon har fullt upp där uppe med, att surra massa skit med släkten, och framför allt lära upp dom på Skip-Bo, Det var nämligen ett av mammas favorit kortspel   

Cancer är som en alien, den kommer in i kroppen på något sätt, växer och oftast så förökar den sig, många har turen att så fajtas mot den hemska alien, många vinner men tyvärr långt ifrån alla.

Vi har lyckats att besegra så många sjukdomar genom tiderna, men just denna hemska sjukdom ploppar upp som svampar ut gjorden och är hur svår som helst att besegra, ibland när många fått fajtas mot denna alien och besegrat den, hinner bara få känna på friheten så får dom ett slag i magen av att den kommit tillbaka och förökat sig, eller kommit tillbaka och är ännu mer aggressiv.

Många vinner även över denna alien och får känna på friheten resten av sitt liv, den kommer inte tillbaka, jag önskar bara att ingen fick denna hemska sjukdom eller alien som jag kallar den, just bara för att den lever sitt eget liv i kroppen på personen i fråga, ställer till med en massa problem och tyvärr är det alldeles för många som förlorar kampen mot den.

Forskingen går frammåt, många besegrar denna alien men som sagt alldeles för många får den, alldeles för många dör av den.

Både barn, ungdommar, vuxna och gamla.

Vill du vara med och hjälpa till att besegra denna hemska sjukdom skänk en slant till cancerforskningen.

Jag säger bara FUCK CANCER

Ursäkta mina ord men varför i hela helvetet kunde inte cancer får cancer o dö?!

Nu har alltså den hemska förbannde sjukdommen slagit till och gjort livet surt för ännu en person, en person som jag älskar över allt annat på jorden just min älskade mamma   

Vi har varit så hoppfulla och trodde verkligen att detta skulle gå vägen att hon skulle besegra den lilla jäveln, men eftersom allt dragit ut på tiden så har den lilla jäveln suttit där på hennes bukspottkörtel och levt rövare och snott den näring som hon själv behövt för att få må bra och leva livet med dom vardagliga bekymren mm.

Men snart är det slut och det är dags att gå vidare till en annan värld som tyvärr inte infattar oss nära och kära, vänner o alla andra   

Jag ska åka ner till min kära älskade mamma på tisdag, hon är inte hemma då utan då är hon kvar på sjukhuset men får komma hem antingen mitten eller slutet av veckan.

Jag ställer bara frågan VARFÖR???

Det är en hemsk sjukdom och alldeles för många får den. Mamma är nu den 6e som jag känner som fått den förbannade sjukdomen som jag känner, och flera av dom har inte fått uppleva pensionärslivet, det är så förbannat orättvist.

Vi har haft så många sjukdomar här genom tiderna, många har vi lyckats besegra, men detta verkar nästintill omöjligt.

Nu är det lördag igen, och en helg som är oskriven eller snarare opalnerad för min del.

Idag var jag iväg på Sundsvalls mässan, men ärligt talat var det inte mycket att hänga i julgran om man säger så.

Jag föreslog för Amanda (min kontaktperson) att vi skulle åka dit för att dom skulle ha bakluckeloppis oxå. Jag älskar loppisar för man vet aldrig vad man hittar för skoj.

Men det var väldigt fattaigt på saker idag, jag köpte ett par skor med Elsa (frost) till min älskade systerdotter.

Hon kommer att älska dom när hon får dom i sommar när jag kommer hem.

Det är liten klack på skorna oxå, men utan att jag visste det så har min systerdotter tjatat på sin mamma att hon vill ha skor med en klack på   så detta kommer att bli perfekt när hon får dom.

Här kommer en liten uppdatering på förra inlägget där jag skrev om att jag hade så ont i armen.

Det har jag fortfarande även om jag har en bättre dag idag.

men i alla fall, igår så var jag till sjukgymnasten eller fysioterapeut som det så fint heter nu för tiden.

Och jag hhar nu fått veta att det inte så trångt längre vid axeln utan jag har en rejäl muskelinflamation i muskelfästet i axlen.

Så nu har jag fått lite övningar somm jag ska göra varje dag, i minst 3 månader men knner jag att det inte bli bättre efter halva tiden så skulle jag höra av mig.

Men jag tror på att det kan funka om jag bara har lite is i magen och verkligen gör mina övningar som jag fått och sedan försöker tänka å hållningen, alltså försöka att INTE gå som en hösäck utan försöka sträcka på mig.

Det är inte lätt när man nästan hela livet gått som en hösäck, både min gubbe o mamma har sagt åt mig att sträcka på mig.

Gubben har påpekat det då o då att jag måste sträcka på mig, ibland kommer jag ihåg det o ibland så nää.