Ibland eller typ nästan jämt så tänker jag på den personen som jag skrev lite om i förra inlägget, och jag tycker verkligen att det är så synd att h*n ska ha de så jobbigt, istället för att få leva i harmoni och njuta av livet och få må bra utan att den andra personen ska hålla på att bråka så mycket och kasta skit hit och dit, ljuga folket i dennes närhet gul o blå, vända på steken så att h*n ska hamna i så bra läge som möjligt.

Ibland önskar jag att jag kunde göra mer än att bara finnas där som stöd för personen, önskar att jag kunde trolla bort det onda.

Det är ofta man läser i tidningar att det är krig lite här och var, och barn som giftes bort och det är cancer hit o dit.... det är bara en massa elände hela tiden... och sen så ska man leva med att folk runt omkring än har de jobbigt och aldrig kan få komma till ro och få njuta av livet... Vart ska allting sluta någonstans?

Jag mår bra men ibland så känns det taskigt att må så bra som jag gör när jag ser folk i min närhet som kämpar varje dag med både det ena och det andra... och man läser i tidningarna att det är bombningar och gud vet vad.. nu är det ju pepper pepper ta i trä inte här det sker men ändå, vem vet en vacker dag så sitter man i godan ro och gör det man gör och så kommer det någon jävel och sen är det bara tack och go natt.

Jag vet att detta inte är något muntert inlägg men just nu så känner jag mest bara för att skriva av mig lite och lätta mitt hjärta och hjärna och skriva ner det jag ofta tänker på...