Jag säger bara FUCK CANCER

Ursäkta mina ord men varför i hela helvetet kunde inte cancer får cancer o dö?!

Nu har alltså den hemska förbannde sjukdommen slagit till och gjort livet surt för ännu en person, en person som jag älskar över allt annat på jorden just min älskade mamma   

Vi har varit så hoppfulla och trodde verkligen att detta skulle gå vägen att hon skulle besegra den lilla jäveln, men eftersom allt dragit ut på tiden så har den lilla jäveln suttit där på hennes bukspottkörtel och levt rövare och snott den näring som hon själv behövt för att få må bra och leva livet med dom vardagliga bekymren mm.

Men snart är det slut och det är dags att gå vidare till en annan värld som tyvärr inte infattar oss nära och kära, vänner o alla andra   

Jag ska åka ner till min kära älskade mamma på tisdag, hon är inte hemma då utan då är hon kvar på sjukhuset men får komma hem antingen mitten eller slutet av veckan.

Jag ställer bara frågan VARFÖR???

Det är en hemsk sjukdom och alldeles för många får den. Mamma är nu den 6e som jag känner som fått den förbannade sjukdomen som jag känner, och flera av dom har inte fått uppleva pensionärslivet, det är så förbannat orättvist.

Vi har haft så många sjukdomar här genom tiderna, många har vi lyckats besegra, men detta verkar nästintill omöjligt.

Denna bok borde varenda förälder läsa och alla andra också som gillar/älskar Mia Skäringer.

Det blir som en liten väckarklocka om hur nyblivna föräldrar ser på sig själva, och alla andra som som inte ser ut som skönhetsidealet som tidningar och media, mm målar upp.

Denna bok är så brutalt ärlig om hur livet verkligen ser ut.

Handling:

"Jag är bara så trött på superdupermorsor, självuppoffring, martyrskap, husfridsknull och falska glättiga fasader. Jag längtar efter verklighet, sårbarhet, och magar med hudbristningar. Efter människor som vågar vara sig själva utan djupa klyftor mellan hur de känner sig och vad de verkligen visar upp. Efter nya Marior som av egen vilja och egen funnen kåthet vågar be sin Josef om helt egoistisk sex när lille jesusbarnet somnat.

Mammor är väl också människor, eller? Sårbara. Svaga. Vilda och ömma. Känslor som kommer och går. Tänk om vi skulle våga vara oss själva en stund innan vi dör. Tänk om vi skulle fatta hur jävla vackra vi är.
Här är en bok med krönikor som jag skrivit i tidningen mama och delar ur min blogg som funnits i två omgångar.Kom nära."

/Mia Skäringer

När Mia Skäringer började blogga hade hon samma tanke som när hon skrev sina krönikor i tidningen mama: den skulle vara garanterat pumpsfri. Det vill säga "inga bilder på ett par snygga pumps jag såg i affären på väg till dagis". Resultatet har blivit en bok som är både rolig och allvarlig, tankeväckande och stark. Mia Skäringer bjuder på ett befriande öppet sätt in oss i sitt eget liv och delar med sig av sina erfarenheter, av skilsmässa, föräldraskap, nytt familjebildande.

Dåligt samvete, prestationsångest och vacklande självförtroende. Hon krossar myten om superkvinnan som med ett glatt leende håller alla bollar i luften samtidigt, och önskar alla att ha mod att vara den man är och tänka mindre på att duga.

Denna film såg jag och en kompis på bio för 2 veckor sen.

Jag fullkomligt älskade filmen, för den var lite galen,rolig och samtidigt hemsk eftersom den utspelar sig på en Ö som tyskarna ockuperade under andra världskriget.

Handling:

London, 1946. Den karismatiske författaren Juliet får ett brev från en medlem av en mystisk litteraturklubb startad på den nazi-ockuperade ön Guernsey. Nyfiken på vilka som ligger bakom brevet bestämmer hon sig för att besöka ön.

Där möter hon de härligt excentriska medlemmarna i Guernseys litteratur- och pottatiskalspajssällskap, inklusive Dawsey,den lite mystiska men fascinerande mannen som skrivit brevet. Allteftersom krigstidens hemligheter uppenbaras blir Juliet alltmer fäst vid ön, bokklubben och Dawsey vilket kommer att förändra hennes liv för alltid.

Skådespelare:              Speltid:

Lily James                 1 timme och 3 min

Michiel Huisman                  Genre:

Matthew Goode                     Drama   

Jessica Brown Findlay              År:

Tom Courtenay                     2018

Penelope Wilton

Katherine Parkinson

Idag var det sista passet med medelgympa för denna termin. Känns lite sorgligt men samtidigt väldigt skönt för nu har ju våren kommit igång för fullt och allt börjar vakna till liv igen. Tycker lite synd om alla som har jobbig allergi mot pollen mm.

Själv har jag klarat mig bra, brukar mest bli täpt i näsan och få klåda och sveda i ögona, men just nu är det väldigt lugnt.


Men men idag har det varit en skön dag som avslutades med ett riktigt svettigt gympapass.
Vi fick även dra lapp om 2 flitpriser, vi var 16st som fick lotta. Jag hade turen att dra den ena vinstlotten     Jag blev ju så klart överlycklig    .
Imorgon kör jag terminens sista träningspass för min del, korpen kör sitt sista träningspass på söndag tror jag o då är det Zumba.

Jag avslutar terminen på Gå Bingon på söndag, sen är det ledigt fram tills i höst.

Men den som känner sig sugen så kommer Korpen att ha gratis för medlemmar och 20kr för icke medlemmar både spinning och blandad utegympa i sommar.

Just de, kanske ska tala om vad jag fick i mitt flitpris   
Jag fick smaksatt kaffe och Lindor choklad (Yammy)

Mitt flitpris som jag hade turen att få.

Fotade lite tidigare idag när jag gick till affären

Nu är det lördag igen, och en helg som är oskriven eller snarare opalnerad för min del.

Idag var jag iväg på Sundsvalls mässan, men ärligt talat var det inte mycket att hänga i julgran om man säger så.

Jag föreslog för Amanda (min kontaktperson) att vi skulle åka dit för att dom skulle ha bakluckeloppis oxå. Jag älskar loppisar för man vet aldrig vad man hittar för skoj.

Men det var väldigt fattaigt på saker idag, jag köpte ett par skor med Elsa (frost) till min älskade systerdotter.

Hon kommer att älska dom när hon får dom i sommar när jag kommer hem.

Det är liten klack på skorna oxå, men utan att jag visste det så har min systerdotter tjatat på sin mamma att hon vill ha skor med en klack på   så detta kommer att bli perfekt när hon får dom.

Här kommer en liten uppdatering på förra inlägget där jag skrev om att jag hade så ont i armen.

Det har jag fortfarande även om jag har en bättre dag idag.

men i alla fall, igår så var jag till sjukgymnasten eller fysioterapeut som det så fint heter nu för tiden.

Och jag hhar nu fått veta att det inte så trångt längre vid axeln utan jag har en rejäl muskelinflamation i muskelfästet i axlen.

Så nu har jag fått lite övningar somm jag ska göra varje dag, i minst 3 månader men knner jag att det inte bli bättre efter halva tiden så skulle jag höra av mig.

Men jag tror på att det kan funka om jag bara har lite is i magen och verkligen gör mina övningar som jag fått och sedan försöker tänka å hållningen, alltså försöka att INTE gå som en hösäck utan försöka sträcka på mig.

Det är inte lätt när man nästan hela livet gått som en hösäck, både min gubbe o mamma har sagt åt mig att sträcka på mig.

Gubben har påpekat det då o då att jag måste sträcka på mig, ibland kommer jag ihåg det o ibland så nää.

Hmm, nu tnkte jag förska minnas vad jag gjort sedan sist jag uppdaterade bloggen   

Jag har just inte suttit så mycket vid datorn den senaste tiden dels för att jag inte haft tid eller ork men också just för att jag haft sådan värk i min höger arm.

Jag kanske tidigare berättat om den men kör en lite snabb repris.

För att förklara enklast så har jag ringat in på bilden var det är som den mest av min värk sitter.

Mellanrummet som ska vara där jag ringat in vid axeln har blivit för litet så just därför har nerverna hamnat lite i kläm och det medför att jag har fått mycket värk och problem med att använda min arm. Jag har jätteproblem med att lyfta armen och jag kan ibland inte ens hålla i gaffeln för då får jag ont i handleden.

Jag har ett handledsskydd som jag köpt hos sjukgymnasten som jag ofta använder som hjälper till att avlasta handleden.

Men nu ska jag inte inte haka upp mig på min värk för det finns alltid dom som har det mycket värre som aldrig klagar.

För det mesta så har dagarna rullat på med jobb, träning familj o vänner.

Men lite av det jag hunnit med emellan allt det vardagliga är att den 22 Mars blev det en sväng på Birsta efter jobbet med min kontaktperson Amanda, då var Kalle Moraeus och nån mer som jag inte minns namnet på     dör och lagade mat, väldigt god mat som vi fick provsmaka av.

Efter all matlagning så var jag ju bara tvungen att fråga Kalle om jag kunde få en bild tillsammans med honom.

Sen har det varit ganska så lugnt inget just att berätta om... utan de e ju typ de gamla vanliga, ta hand om hemmet och så vidare...

Men den 15 April så blev jag medbjuden på en musikal av min goa kompis Jossan

Vi såg musikalen "Äventyret Aladin"

Den var super bra och jag kan ju säga direkt att jag fick mersmak för musikaler.

Nog för att jag sätt "After Dark" 2 gånger men då är det ju så mycket mer.

Imorgon så ska jag träffa min kontaktperson Amanda igen, då ska vi en sväng på Timrå Gårdsbutik, kanske hittar man något där som man fastnar för vem vet?   

Nä ni mina kära läsare så ska jag ta och lägga mig en stund på soffan och sappa mellan alla kanalerna på teven för att se om det finns något som lockar, eller om det blir John Blund istället   

Ni har väll inte glömt och ställa fram klocka en timme idag?

En av våra Bingo kompisar hade glömt att ställa fram klockan så hon kom en timme senare än oss andra   Men det gjorde inte så mycket.

Själv var jag bara så otroligt trött imorse när klockan ringde för det blev alldeles för få timmars sömn, men det är ju självförvållat   

Men väl på Gå Bingon så rullade det på som vanligt enda tills vi satte oss och fikade, för då upptäckte lilla jag att det var fel siffror på våra brickor, alltså tryckfelsnisse hade varit i farten när dom kopierade upp nya för att dom gamla var så slitna och fula.

Men vi tänkte inte så mycket på det utan timarna rullade på, men sen kom kaos ppå besök när dom skulle rätta brickorna för siffrorna stämde ju inte alls..

Så jag fick ta med mig Ann-Kristin och gå rundan och skriva av alla siffror så vi hade rätt på pappret.

Så nu har jag fått i uppdrag att rätta till det tryckfelsnisse hade gjort fel   

Tryckfelsnisse´s verk

Dom rätta siffrorna som jag ska fixa till så det ser ut som på bilden ovanför   

Hur och varför?

Att rocka sockorna är enkelt. Det enda du behöver göra är att ta på dig två olika strumpor den 21/3. På så sätt är du med att hylla olikheter samt slå ett slag för
alla människors lika värde och rättigheter. Men varför rockar vi sockorna just den 21/3?

Jo, eftersom Downs syndrom innebär att man har 3 exemplar av kromosom nr 21. Och varför rockar vi just
sockor? Jo, för att kromosomer ser ut som små kryss, precis som sockor som paras ihop med hälarna mot varandra. Att rocka sockorna innebär alltså att vi alla ”rockar våra kromosomer”. Med kraft och glädje lyfter vi fram våra unika förutsättningar, för att ge samhället en chans att se och stötta utvecklingen av alla människors fulla potential.

Vill du läsa mer om Rocka Sockorna spana in hemsidan HÄR