För en vecka sen när jag uppdaterade bloggen så skrev jag att det var lite si o så med min älskade mamma.

Nu kan jag meddela att min älskade mamma har somnat in, hon lämnade ett stort tomrum i många av oss, vänner, familj, släkten, arbetskamrater, Ja alla som kände min kära mamma     

Jag önskar att hon fått en chans att få fajtas mot den jäveln, med hjälp av cellgifter eller varför inte bromsmedicin.

Allt har gått så fort i denna hemska sjukdom, från det hon började få problem med magen tills det att hon somnade in har gått på ca 7 månader.

Nu slipper hon ta en massa piller som hon egentligen inte ville ha, hon slipper ha ont, nu hon dansar runt bland molnen tillsammans med övrig släkt som lämnat jordelivet.

Och så tror jag att hon har fullt upp där uppe med, att surra massa skit med släkten, och framför allt lära upp dom på Skip-Bo, Det var nämligen ett av mammas favorit kortspel   

Cancer är som en alien, den kommer in i kroppen på något sätt, växer och oftast så förökar den sig, många har turen att så fajtas mot den hemska alien, många vinner men tyvärr långt ifrån alla.

Vi har lyckats att besegra så många sjukdomar genom tiderna, men just denna hemska sjukdom ploppar upp som svampar ut gjorden och är hur svår som helst att besegra, ibland när många fått fajtas mot denna alien och besegrat den, hinner bara få känna på friheten så får dom ett slag i magen av att den kommit tillbaka och förökat sig, eller kommit tillbaka och är ännu mer aggressiv.

Många vinner även över denna alien och får känna på friheten resten av sitt liv, den kommer inte tillbaka, jag önskar bara att ingen fick denna hemska sjukdom eller alien som jag kallar den, just bara för att den lever sitt eget liv i kroppen på personen i fråga, ställer till med en massa problem och tyvärr är det alldeles för många som förlorar kampen mot den.

Forskingen går frammåt, många besegrar denna alien men som sagt alldeles för många får den, alldeles för många dör av den.

Både barn, ungdommar, vuxna och gamla.

Vill du vara med och hjälpa till att besegra denna hemska sjukdom skänk en slant till cancerforskningen.

Jag säger bara FUCK CANCER

Ursäkta mina ord men varför i hela helvetet kunde inte cancer får cancer o dö?!

Nu har alltså den hemska förbannde sjukdommen slagit till och gjort livet surt för ännu en person, en person som jag älskar över allt annat på jorden just min älskade mamma   

Vi har varit så hoppfulla och trodde verkligen att detta skulle gå vägen att hon skulle besegra den lilla jäveln, men eftersom allt dragit ut på tiden så har den lilla jäveln suttit där på hennes bukspottkörtel och levt rövare och snott den näring som hon själv behövt för att få må bra och leva livet med dom vardagliga bekymren mm.

Men snart är det slut och det är dags att gå vidare till en annan värld som tyvärr inte infattar oss nära och kära, vänner o alla andra   

Jag ska åka ner till min kära älskade mamma på tisdag, hon är inte hemma då utan då är hon kvar på sjukhuset men får komma hem antingen mitten eller slutet av veckan.

Jag ställer bara frågan VARFÖR???

Det är en hemsk sjukdom och alldeles för många får den. Mamma är nu den 6e som jag känner som fått den förbannade sjukdomen som jag känner, och flera av dom har inte fått uppleva pensionärslivet, det är så förbannat orättvist.

Vi har haft så många sjukdomar här genom tiderna, många har vi lyckats besegra, men detta verkar nästintill omöjligt.

Nu är det lördag igen, och en helg som är oskriven eller snarare opalnerad för min del.

Idag var jag iväg på Sundsvalls mässan, men ärligt talat var det inte mycket att hänga i julgran om man säger så.

Jag föreslog för Amanda (min kontaktperson) att vi skulle åka dit för att dom skulle ha bakluckeloppis oxå. Jag älskar loppisar för man vet aldrig vad man hittar för skoj.

Men det var väldigt fattaigt på saker idag, jag köpte ett par skor med Elsa (frost) till min älskade systerdotter.

Hon kommer att älska dom när hon får dom i sommar när jag kommer hem.

Det är liten klack på skorna oxå, men utan att jag visste det så har min systerdotter tjatat på sin mamma att hon vill ha skor med en klack på   så detta kommer att bli perfekt när hon får dom.

Här kommer en liten uppdatering på förra inlägget där jag skrev om att jag hade så ont i armen.

Det har jag fortfarande även om jag har en bättre dag idag.

men i alla fall, igår så var jag till sjukgymnasten eller fysioterapeut som det så fint heter nu för tiden.

Och jag hhar nu fått veta att det inte så trångt längre vid axeln utan jag har en rejäl muskelinflamation i muskelfästet i axlen.

Så nu har jag fått lite övningar somm jag ska göra varje dag, i minst 3 månader men knner jag att det inte bli bättre efter halva tiden så skulle jag höra av mig.

Men jag tror på att det kan funka om jag bara har lite is i magen och verkligen gör mina övningar som jag fått och sedan försöker tänka å hållningen, alltså försöka att INTE gå som en hösäck utan försöka sträcka på mig.

Det är inte lätt när man nästan hela livet gått som en hösäck, både min gubbe o mamma har sagt åt mig att sträcka på mig.

Gubben har påpekat det då o då att jag måste sträcka på mig, ibland kommer jag ihåg det o ibland så nää.

Hur och varför?

Att rocka sockorna är enkelt. Det enda du behöver göra är att ta på dig två olika strumpor den 21/3. På så sätt är du med att hylla olikheter samt slå ett slag för
alla människors lika värde och rättigheter. Men varför rockar vi sockorna just den 21/3?

Jo, eftersom Downs syndrom innebär att man har 3 exemplar av kromosom nr 21. Och varför rockar vi just
sockor? Jo, för att kromosomer ser ut som små kryss, precis som sockor som paras ihop med hälarna mot varandra. Att rocka sockorna innebär alltså att vi alla ”rockar våra kromosomer”. Med kraft och glädje lyfter vi fram våra unika förutsättningar, för att ge samhället en chans att se och stötta utvecklingen av alla människors fulla potential.

Vill du läsa mer om Rocka Sockorna spana in hemsidan HÄR

Idag har älskade solen varit framme och lagt en värmande hand på än.

Det har varit riktigt skönt att vara ute och jobba idag nere på kyrkan, ända nackdelen är att när   är framme så smälter snön och den blir så tung när man ska skotta bort den.

Men jag ska inte klaga för den värmer så skönt och man känner att våren inte är så långt borta även om det har var -15 imorse, nu är det är det bara -4, i solen idag var det +13,8 i alla fall om man ska tro termometern.

Idag blev det bio med fritiden där man träffade många goa kamrater  

Vi såg filmen Monky.

Jag sågade filmen totalt efter att jag såg trailern, men ack så fel jag hade.

Det är ju synd att dömma boken efter omslaget   .

Jag ger filmen 3,5 - 4 utav 5 möjliga.

Filmen bjöd på många goa skratt men även lite tårar.

Filmen var bra men dock inte så bra att jag tror jag kommer och tilägga den i min samling.

Det blev en riktigt mysig kväll med gänget, men det roligaste var ändå att min goa vän Camilla jag träffar allt för sällan och min fina kontaktperson Amanda kunde följa med och se filmen   

Jag älskar verkligen Country musik, den får mig att må toppen, speciellt glad och svängig country.

Ikväll så har jag monterat ihop min 4e "film hylla". Ja eller dom 3 första hjälpte min älskade gubbe mig med, men denna monterade jag ihop helt själv och det gick jättebra förutom att jag satte bakstycket upp och ner och spikade fast den sen    men men kan ju inte klara allt helt perfekt